Utvecklingsmöjligheter i Farsta

Farsta byggdes ut under 1950-talet med arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner. Stadsdelen är en knutpunkt med bra kollektivtrafik med pendeltåg, tunnelbana och bussar.

Ett program som tagits fram för Tyngdpunkt Farsta visar att stadsdelarna har mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter med fler bostäder, arbetsplatser och verksamheter, vilket är viktigt för att skapa en levande stadsmiljö och fler arbetstillfällen.

Larsboda verksamhetsområde kvarstår som renodlat verksamhetsområde. Ett nytt, modernt livsmedelscentrum planeras i området i och med att företag ska flytta från Slakthusområdet.

Centrala Farsta kan genom omfattande komplettering utmed huvudgator tillföras nya stadskvaliteter som ger ökad orienterbarhet och en mer levande stadsmiljö. Det skulle också innebära ett positivt nyttjande av det goda serviceutbudet och kollektivtrafiknära läget.

Det är angeläget att utveckla befintliga parker och grönområden. Längs Drevviken finns möjlighet för bostäder, service och att utveckla en strandpark. Ett sammanhängande rekreationsstråk längs Magelungen, Forsån och Drevviken kan anläggas.

Farstavägen och Magelungsvägen kan utvecklas till urbana stråk med ny bebyggelse och bättre kopplingar mellan olika stadsdelar. Omkring 5 000 nya bostäder kan tillkomma i anslutning till Nynäsvägen. Dels genom att omvandla Teliaområdet till en levande stadsdel med blandat innehåll, dels genom ny bebyggelse längs Perstorpsvägen.

Flera nya kopplingar bör utvecklas över Nynäsvägen. Till exempel mellan Farsta och Perstorp/Sköndal, mellan Hökarängen och Sköndal samt mellan Gubbängen och Norra Sköndal.

Fagersjö ligger mellan Magelungen och Högdalstopparna med stora natur- och rekreationsvärden. Bebyggelsen utgörs av flerbostadshus och radhus samt äldre småhus längs vattnet.

I området finns stora möjligheter för fler bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse samt längs Magelungsvägen. Kopplingarna bör utvecklas inom Fagersjö samt till målpunkter och stadsdelar intill, till Rågsveds friområde och till Högdalstopparna.

Särskilt viktigt är det att utveckla det prioriterade strategiska sambandet till Farsta genom bostäder, en omvandling av Magelungsvägen till ett urbant stråk och utveckling av ett rekreationsstråk utmed stranden.

Genom förbättrade kopplingar inom och till andra stadsdelar kan tryggare och säkrare miljöer skapas liksom bättre förutsättningar för handel och service. Kollektivtrafiken till området behöver förbättras och en pendeltågsstation skulle vara positivt. Måsen-parken utvecklas till en aktivitetspark.

Sköndal byggdes till stora delar under 1950- talet. Inom Sköndals stadsdel ligger stadsutvecklingsområdet Stora Sköndal som sedan tidigt 1900-tal är en institutionspark med vård och omsorgsverksamhet. Stora Sköndal har höga natur-, kultur- och rekreationsvärden och är ett populärt utflyktsmål för bad, pulkaåkning och promenader.

I Stora Sköndal finns mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. En stor satsning görs för att utveckla området till en tät stadsbebyggelse med bostäder, service, arbetsplatser, utbildning och verksamheter.

Nya offentliga rum, torg, parker, skolor och idrottsytor ska skapas.
I det sammanhanget behöver kollektivtrafiken ses över och förbättras, bland annat till Farsta och Skarpnäck.

Den planerade stadsutvecklingen kan stärka bebyggelsens möte med Flatens naturreservat och entréerna till reservatet. Skarpnäck och Stora Sköndal kan kopplas samman vilket eventuellt kan åstadkommas via Flatens naturreservat.

Utöver stadsutvecklingen i Stora Sköndal finns det möjligheter att komplettera Sköndal med bostäder och service. Genom att minska Tyresövägens sociala och ekologiska barriäreffekt kan Sköndal och Flatens naturreservat bättre kopplas samman med Skarpnäck och Nackareservatet

Gubbängens och Hökarängens bebyggelse är främst från 1950-talet med stora kulturhistoriska värden och tydlig anpassning till topografin. Gubbängen har en blandad bebyggelse med flera uppskattade idrottsanläggningar på Gubbängsfältet och Gubbängens IP. Hökarängen har ett levande stadsdelscentrum med en mycket välbevarad karaktär och en av Sveriges första gågator. I stadsdelarna finns flera värdefulla kulturverksamheter.

Vissa stadsutvecklingsmöjligheter finns i stadsdelarna och det är angeläget att stärka och utveckla befintlig service i de båda centrumen. Verksamhetsområdet i Norra Sköndal omvandlas till blandstad med bostäder, arbetsplatser och service. Under omvandlingen ska hänsyn tas till områdets befintliga verksamheter och företag.

Stadsdelarna kan kopplas samman med den successiva utveckling som kan ske längs med Lingvägen med fler bostäder och service från Gubbängen via Hökarängen till Farsta. Delar av Gubbängsfältet och Gubbängens IP kan på sikt utvecklas med bostäder och verksamheter.

Det är viktigt att den nya bebyggelsen integreras med idrottsverksamheterna som utvecklas ytterligare. Utöver det kan vägar som Fagersjövägen, Målkurvan och Pepparvägen utvecklas med viss nybebyggelse och Örbyleden kan utvecklas till ett urbant stråk.

Högdalstopparna och Majroskogen bör utvecklas som gröna målpunkter med fler funktioner och tydligare entréer.

Tallkrogen och Svedmyra är småhusområden. Under 1940- och
50-talet uppfördes även flerbostadshus i lameller, punkthus och smalhus.

Viss kompletteringsbebyggelse kan ske i stadsdelarna och det behövs fler verksamheter. Det ekologiska sambandet mellan Svedmyraskogen och Skogskyrkogården bör stärkas.

Farsta byggdes ut under 1950-talet med arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner. Stadsdelen är en knutpunkt med bra kollektivtrafik med pendeltåg, tunnelbana och bussar.

Ett program som tagits fram för Tyngdpunkt Farsta visar att stadsdelarna har mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter med fler bostäder, arbetsplatser och verksamheter, vilket är viktigt för att skapa en levande stadsmiljö och fler arbetstillfällen.

Larsboda verksamhetsområde kvarstår som renodlat verksamhetsområde. Ett nytt, modernt livsmedelscentrum planeras i området i och med att företag ska flytta från Slakthusområdet.

Centrala Farsta kan genom omfattande komplettering utmed huvudgator tillföras nya stadskvaliteter som ger ökad orienterbarhet och en mer levande stadsmiljö. Det skulle också innebära ett positivt nyttjande av det goda serviceutbudet och kollektivtrafiknära läget.

Det är angeläget att utveckla befintliga parker och grönområden. Längs Drevviken finns möjlighet för bostäder, service och att utveckla en strandpark. Ett sammanhängande rekreationsstråk längs Magelungen, Forsån och Drevviken kan anläggas.

Farstavägen och Magelungsvägen kan utvecklas till urbana stråk med ny bebyggelse och bättre kopplingar mellan olika stadsdelar. Omkring 5 000 nya bostäder kan tillkomma i anslutning till Nynäsvägen. Dels genom att omvandla Teliaområdet till en levande stadsdel med blandat innehåll, dels genom ny bebyggelse längs Perstorpsvägen.

Flera nya kopplingar bör utvecklas över Nynäsvägen. Till exempel mellan Farsta och Perstorp/Sköndal, mellan Hökarängen och Sköndal samt mellan Gubbängen och Norra Sköndal.

Fagersjö ligger mellan Magelungen och Högdalstopparna med stora natur- och rekreationsvärden. Bebyggelsen utgörs av flerbostadshus och radhus samt äldre småhus längs vattnet.

I området finns stora möjligheter för fler bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse samt längs Magelungsvägen. Kopplingarna bör utvecklas inom Fagersjö samt till målpunkter och stadsdelar intill, till Rågsveds friområde och till Högdalstopparna.

Särskilt viktigt är det att utveckla det prioriterade strategiska sambandet till Farsta genom bostäder, en omvandling av Magelungsvägen till ett urbant stråk och utveckling av ett rekreationsstråk utmed stranden.

Genom förbättrade kopplingar inom och till andra stadsdelar kan tryggare och säkrare miljöer skapas liksom bättre förutsättningar för handel och service. Kollektivtrafiken till området behöver förbättras och en pendeltågsstation skulle vara positivt. Måsen-parken utvecklas till en aktivitetspark.

Sköndal byggdes till stora delar under 1950- talet. Inom Sköndals stadsdel ligger stadsutvecklingsområdet Stora Sköndal som sedan tidigt 1900-tal är en institutionspark med vård och omsorgsverksamhet. Stora Sköndal har höga natur-, kultur- och rekreationsvärden och är ett populärt utflyktsmål för bad, pulkaåkning och promenader.

I Stora Sköndal finns mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. En stor satsning görs för att utveckla området till en tät stadsbebyggelse med bostäder, service, arbetsplatser, utbildning och verksamheter.

Nya offentliga rum, torg, parker, skolor och idrottsytor ska skapas.
I det sammanhanget behöver kollektivtrafiken ses över och förbättras, bland annat till Farsta och Skarpnäck.

Den planerade stadsutvecklingen kan stärka bebyggelsens möte med Flatens naturreservat och entréerna till reservatet. Skarpnäck och Stora Sköndal kan kopplas samman vilket eventuellt kan åstadkommas via Flatens naturreservat.

Utöver stadsutvecklingen i Stora Sköndal finns det möjligheter att komplettera Sköndal med bostäder och service. Genom att minska Tyresövägens sociala och ekologiska barriäreffekt kan Sköndal och Flatens naturreservat bättre kopplas samman med Skarpnäck och Nackareservatet

Gubbängens och Hökarängens bebyggelse är främst från 1950-talet med stora kulturhistoriska värden och tydlig anpassning till topografin. Gubbängen har en blandad bebyggelse med flera uppskattade idrottsanläggningar på Gubbängsfältet och Gubbängens IP. Hökarängen har ett levande stadsdelscentrum med en mycket välbevarad karaktär och en av Sveriges första gågator. I stadsdelarna finns flera värdefulla kulturverksamheter.

Vissa stadsutvecklingsmöjligheter finns i stadsdelarna och det är angeläget att stärka och utveckla befintlig service i de båda centrumen. Verksamhetsområdet i Norra Sköndal omvandlas till blandstad med bostäder, arbetsplatser och service. Under omvandlingen ska hänsyn tas till områdets befintliga verksamheter och företag.

Stadsdelarna kan kopplas samman med den successiva utveckling som kan ske längs med Lingvägen med fler bostäder och service från Gubbängen via Hökarängen till Farsta. Delar av Gubbängsfältet och Gubbängens IP kan på sikt utvecklas med bostäder och verksamheter.

Det är viktigt att den nya bebyggelsen integreras med idrottsverksamheterna som utvecklas ytterligare. Utöver det kan vägar som Fagersjövägen, Målkurvan och Pepparvägen utvecklas med viss nybebyggelse och Örbyleden kan utvecklas till ett urbant stråk.

Högdalstopparna och Majroskogen bör utvecklas som gröna målpunkter med fler funktioner och tydligare entréer.

Tallkrogen och Svedmyra är småhusområden. Under 1940- och
50-talet uppfördes även flerbostadshus i lameller, punkthus och smalhus.

Viss kompletteringsbebyggelse kan ske i stadsdelarna och det behövs fler verksamheter. Det ekologiska sambandet mellan Svedmyraskogen och Skogskyrkogården bör stärkas.