Utvecklingsmöjligheter på Östermalm

1600-talets rutnätsplan med gator som Nybrogatan och Storgatan utgör stommen i stadsdelen. 1800-talets stadsplanestruktur syns bland annat i Karlaplan och esplanaderna Strandvägen, Valhallavägen, Narvavägen och Karlavägen.

Lärkstaden anlades på grund av sin topografi senare och är ett välbevarat exempel på det tidiga 1900-talets stadsbyggande, anpassat till markytan och med en varierad planform.

Diplomatstaden är det enda område i sitt slag i Sverige, avsett för utländska beskickningars residens och karaktäristiskt med sina stora tomter. Inom sydöstra delen av Östermalm finns ett antal institutionskvarter med ganska låg täthet, som i dag främst innehåller arbetsplatser.

Inom Östermalm finns vissa möjligheter till stadsutveckling. Kopplingar kan utvecklas och nya skapas till stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.

Inom stenstaden kan komplettering göras inom befintlig struktur där det finns behov av att förstärka det offentliga rummet, till exempel med mindre parker och mer grönska, eller skapa större kontinuitet i stadsväven. Vallhallavägen kan utvecklas med en blandad bebyggelse på den norra sidan förutsatt att trafikens påverkan minskar.

De sydöstra delarna av Östermalm kan i framtiden omvandlas till en kontinuerlig fortsättning på stenstaden. Kollektivtrafiken behöver förbättras och möjlighet finns både på land och på vatten.

Genom att Roslagsbanan förläggs i tunnel via Odenplan till
T-centralen frigörs mark för bostäder vid nuvarande Östra station. Trafikverket utreder en Östlig förbindelse för att binda samman norra och södra länken. Vid ett eventuellt genomförande är det angeläget att planera för en kapacitetsstark kollektivtrafik.

Det område som avgränsas av Birger Jarlsgatan-Humlegårdsgatan-Östermalmstorg-Nybrogatan ingår även i stadsutvecklingsområde city, vilket beskrivs i delen om stadsdelsområde Norrmalm.

Södra Djurgården, i dagligt tal Djurgården, har med sina unika miljöer en lång tradition som naturpark med attraktiva utflyktsmål.

Här finns flera kultur- och nöjesinstitutioner som Vasamuseet, Nordiska museet, Skansen, Junibacken och Gröna Lund. Sjöfart och handel har bedrivits på Beckholmen sedan 1600-talet.

Varvsverksamhet ska samordnas med en utveckling av Beckholmen som besöksmål. Djurgårdens natur- och kulturvärden är viktiga att värna och utveckla vidare. Med ny bebyggelse kan även Djurgårdens attraktioner stärkas.

Gärdet är en grön stadsdel med uppskattade kvaliteter. Kvarteren är öppna och bebyggelsen frilagd enligt det funktionalistiska stadsplaneidealet men med storslagna platsbildningar och sammanhängande gaturum som utgör en direkt fortsättning på stenstadens gatunät.

Längs med Valhallavägen återfinns institutioner som Stockholms stadion, Kungliga tekniska högskolan och Svea artilleriregemente. Gärdets sportfält och Tessinparken är två viktiga parker med olika karaktär och funktion.

Möjligheter för stadsutveckling finns främst inom området för Norra Djurgårdsstaden.

Vissa kompletteringsmöjligheter finns i stadsdelen. Gärdets sportfält kan utvecklas vidare med idrott och som målpunkt för rekreation och kring fältet kan bebyggelsen utvecklas för att utgöra tydliga kopplingar till det gröna. Roslagsbanan kan förlängas från universitet till T- centralen via Odenplan och på så sätt skapa direktförbindelse med övriga spårsystem och centrala staden.

Det är angeläget att stärka det ekologiska sambandet mellan Norra och Södra Djurgården.

Smalhusområdet Abessinien är ett tidigt exempel på bostadsrättsföreningar för arbetare. Husen och lägenheterna gavs en för sin tid särskilt hög standard och är ovanligt konsekvent utformade. Ropsten är en mycket viktig knutpunkt för kommunikationer till och från Lidingö kommun.

Möjligheter för stadsutveckling inom Hjorthagen finns främst kring Husarviken och Ropsten, vilka ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.

En central fråga är hur kollektivtrafiken kan förbättras. Inom den äldre bebyggelsen finns viss möjlighet till stadsutveckling genom kompletteringar inom befintlig struktur och den gröna kransen runt berget.

Hjorthagen kommer att kopplas sammas med sin omgivning, vilket förbättrar gång- och cykelförbindelser. Hjorthagsparken fyller en viktig rekreativ och ekologisk funktion för området.

Norra Djurgårdsstaden är stadens största stadsutvecklingsprojekt och ska vara ledande i utvecklingen av nästa generation hållbara stadsdelar.

Stadsutvecklingsområdet sträcker sig över Hjorthagen, Värtahamnen (med Södra Värtan), Frihamnen och Loudden. Inom projektet finns ett flertal olika karaktärer att utgå från vid fortsatt byggande.

Gasverket från slutet av 1800-talet är en av Stockholms mest framstående kommunaltekniska anläggningar med betydande samhällshistoriskt, kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde som sätter särskild prägel på områdets hela norra del.

Kulturverksamheter blir en betydelsefull del av det framtida gasverksområdet och staden planerar att etablera bibliotek och kulturskola. Områdets försörjning med kapacitetsstark kollektivtrafik är avgörande.

I Norra Djurgårdsstaden pågår utbyggnad och detaljplanering för en tät och blandad stad med en stor mängd nya bostäder och arbetsplatser. Behovet av skolor och förskolor kommer att vara stort och det behövs nya skolor inom Frihamnen respektive Loudden.

Att utgå från de olika karaktärerna och skapa delområden som kompletterar varandra i utbud och utformning är en framgångsfaktor, liksom att kunna avläsa historien och se till att det samtida bidrar till attraktiva stadsdelar.

Det är angeläget att skapa och förbättra kopplingar till omkringliggande stadsdelar. En hög andel gång- och cykelresor är en målsättning för den miljöprofilerade stadsdelen.

I samband med stadsutvecklingen kan offentliga platser skapas och i möjligaste mån tillgängliggörs områdets kajer. Loudden utgör en del av hamnverksamheten i området. Oljeverksamheten ska avvecklas vilket möjliggör vidare stadsutveckling.

Kryssnings- och färjeverksamheten som ska vara kvar i Frihamnen samordnas med planering för och byggande av bostäder i området. Området som kallas för Energihamnen kommer att fortsätta med sin verksamhet.

Norra Djurgården karaktäriseras av sitt naturlandskap såväl som institutionsområdet Vetenskapsstaden. Vetenskapsstadens byggnader är medvetet inplacerade i det större natur- och parklandskapet och tydligt uppdelade i bebyggelsegrupper.

I den nordliga delen ligger också bostadsenklaven Ekhagen från 1930-talet.

Området har vissa möjligheter till stadsutveckling. Albano kommer att utgöra en nod inom Vetenskapsstaden mellan Hagastaden, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan.

På redan ianspråktagen mark inom Vetenskapsstaden finns möjlighet att, med hänsyn till platsens natur- och kulturvärden och i enlighet med lagskyddet för nationalstadsparken, förtäta med studentbostäder, till exempel inom Kräftriket och vid Bergiusvägen.

Roslagsvägens barriäreffekt för människor, växter och djur behöver minskas.