Slakthusområdet

Intresserad av att flytta till Slakthusområdet?

De första bostadshusen i området planeras att byggas under 2023 och vara inflyttningsklara tidigast i slutet av år 2025. Därefter kommer nya bostäder att bli klara efter hand fram till år 2033 när hela området beräknas vara klart. Totalt planeras tusentals nya bostäder. Det innebär att service och kommersiellt utbud kommer etableras och utvecklas efter hand.

Du som är intresserad av en hyresrätt i Slakthusområdet kan redan nu vända dig till stadens bostadsförmedling.

Stockholms stads bostadsförmedling.

Byggaktörer

När försäljning av bostadsrätter och hyresrätter är aktuellt kommer byggföretagen själva att informera via sina webbplatser. Projektet utser byggaktörer för kvarteren successivt under projektets gång. Följande byggaktörer är klara för att bygga bostäder.

• Aros Bostadsutveckling ska bygga bostadsrätter
• Atrium Ljungberg ska bygga bostadsrätter
• Einar Mattsson ska bygga hyresrätter
• Fastsam ska bygga hyresrätter
• Corem ska bygga bostadsrätter
• Laterre (Slakthusgränd) ska bygga bostadsrätter
• Primula ska bygga hyresrätter
• Selvaag Bostad ska bygga bostadsrätter
• Svenska hem i Bromma ska bygga bostadsrätter
• Svenska Studenthus ska bygga studentbostäder och forskarbostäder som hyresrätter
• Åke Sundvall ska bygga bostadsrätter

Kommunal service

Området hör till Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsområde och det är stadsdelsförvaltningen som ansvarar för en stor del av den kommunala servicen som förskolor, äldreomsorg, parkmiljö och socialtjänst. Information om stadens service, boendenätverk och hur du kan påverka ditt närområde hittar du på stadsdelens webbplats.

Enskede Årsta Vantörs webbplats.

Slakthusområdet omvandlas från ett industriområde till ny levande stadsdel med bostäder och arbetsplatser där alla känner sig välkomna. 

Mat-, kultur- och evenemang ska samsas med etableringar inom handel, kontor och service. Området ska bli en attraktiv destination med ett brett utbud, där den kulturhistoriska bebyggelsen samordnas med ny bebyggelse. Utvecklingen sker dynamiskt över tid. De första lägenheterna beräknas bli inflyttningsklara i slutet av 2025 och hela området klart kring 2033.

Kulturplattform för Slakthusområdet

Sedan maj 2021 finns en kulturplattform som ska bidra till en samverkan mellan alla inblandade aktörer och möjliggöra ett rikt kulturliv i området. Plattformen ligger till grund för att utveckla och tydliggöra stadens, fastighetsägarna och byggaktörerna, samt de kulturella och kreativa näringarnas kulturambitioner.

• Läs mer och ladda ner kulturplattformen.

Hållbara testbäddar

Det pågår många olika projekt i Stockholm för att testa nya hållbara lösningar inom till exempel stadsodling och stadsutveckling. Ta del av några av dem nedan.

• Digitaliserade odlingssystem

Utsedda byggaktörer

Om du är intresserad av att finnas och bedriva verksamhet i Slakthusområdet ska du kontakta respektive byggaktör. Byggaktörerna nedan är utsedda för att bygga, utveckla och förvalta lokaler i området.

• Atrium Ljungberg ska bygga och utveckla kontor, hotell, restaurang, kommersiella lokaler, centrum och en gymnasieskola (Gymnasieskolan byggs på uppdrag av Sisab)
• Castellum ska bygga och utveckla kontor och handel
• Einar Mattsson ska bygga en förskola
• Fastighetskontoret (Stockholms stad) bygga en ny idrottshall
• Corem/Klövern ska bygga och utveckla centrum och kontor
• Laterre (Slakthusgränd) ska bygga en förskola
• Micasa ska bygga ett vård- och omsorgsboende
• Primula ska bygga en förskola
• Region Stockholm, FUT (Förvaltning Utbyggd Tunnelbana) ska bygga ny tunnelbanestation
• S:t Erik Markförvaltning ska utveckla kontor och bygga centrum
• Svenska Studenthus ska bygga en förskola
• Sisab (Skolfastigheter i Stockholm) har en gymnasieskola och ska bygga en grundskola
• Stockholm parkering ska bygga mobilitets- och parkeringshus

Stort intresse för att bygga

Det finns en stort intresse för att bygga i Slakthusområdet. Stockholms stad markanvisar kontinuerligt kvarter i Slakthusområdet. Intresseanmälan för markanvisning i området görs till exploateringskontorets projektledare. Kontoret träffar löpande intresserade byggaktörer för de olika etapperna.

Preliminär tidplan

• 2017, första markanvisning
• 2018/2019, första byggnaden i området rivs
• 2020-2023, de flesta byggnader som inte ska bevaras rivs
• 2022, byggstart allmän plats (gator och torg) för etapp 1
• 2023, första byggstart av bostäder
• 2025/2026, första inflyttning i Slakthusområdet (etapp 1)
• 2025/2026, byggstart allmän plats (gator och torg) för etapp 3
• 2026, byggstart kvartersmark (byggnader) för etapp 2
• 2027, byggstart kvartersmark (byggnader) för etapp 3
• 2030, trafikstart tunnelbana i området (FUT)
• Tidigast 2033, hela Slakthusområdet beräknas vara klart

Riktlinjer och styrande dokument

Övergripande Stockholms stad

• Stockholms översiktsplan 2019 (pdf)
• Framkomlighet (webbsida)
• Stockholms byggnadsordning 2020 (webbsida)
• Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark, 2017 (webbsida)

Övergripande projekt Slakthusområdet

• Godkänd programhandling Slakthusområdet, 2017-02-02 (pdf)
• Slakthusområdet Kulturlivsundersökning nov. 2015 (pdf)
• Tjänsteutlåtande avtal med Atrium Ljungberg 2019-01-23 (pdf)
• Mobilitets- och parkeringsstrategi (MOPS), 2021 (pdf)
• Kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthusområdet, mars 2021 (Light pdf)
• Kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthusområdet, mars 2021 (Fullständig pdf)
• Medborgarundersökning om Slakthusområdet dec 2020 (pdf)

Markanvisningar

Mer information om markanvisningar finns på Stockholms stad webbplats. 

Markanvisningar

Frågor

Har du frågor, kontakta Fredrik Wallin,  huvudprojektledare på exploateringskontoret via e-post: fredrik.wallin@stockholm.se

Slakthusområdet utvecklas hållbart med respekt för sin unika historia och arkitektur. Nu skapas en ny era med funktionella byggnader med lågmäld variation och hög kvalitet som lyfter fram den bevarade kulturhistoriska bebyggelsen. En blandstad som bygger vidare på tidigare årtiondens byggnadskonst och tillför nya parker och torg.

Illustration Stockholms stad/Nyréns Arkitektkontor.

Slakthusområdet är en levande stadsdel som bjuder på nya upplevelser. Tusentals boende, arbetande, studerande och besökare bidrar till folkliv och puls dag som natt. Kollektivtrafik och gång- och cykelvänlig miljö gör att området upplevs inbjudande, tillgängligt och nära. Med tydliga entréer har kringliggande områden kopplats ihop.

Illustration Stockholms stad/Nyréns Arkitektkontor.

Slakthusområdet erbjuder ett brett utbud av mat, kultur och upplevelser, där alla känner sig välkomna. Den nya destinationen har en mångfald av verksamheter och evenemang som bidrar till områdets identitet och dynamiska förändring. Blandningen av bostäder, arbetsplatser och service med levande bottenvåningar ger liv och trygghet till platsen.

Illustration: Stockholms stad/Nyréns Arkitektkontor.

Slakthusområdets gator, parker och torg är gemensamma mötesplatser för boende, studerande, arbetande och besökande. Utomhusmiljöns sammanhållande golv är nytänkande och tillåtande, med bred karaktär. Tillsammans med grönskan som gör sig påmind längs gatan, inbjuder gaturummet till nyfikenhet, möten och aktivitet. Variationen i bevarade byggnader återspeglas i ny bebyggelse, liksom i nya gator, parker och torg.

Illustration: Stockholms stad/Nyréns Arkitektkontor.

Slakthusområdet underlättar hållbart vardagsliv med närhet till kollektivtrafik och framåtsträvande, flexibla mobilitetslösningar. Gemensamma mobilitetshus erbjuder tjänster och parkeringslösningar som underlättar vardagen. Ytor och lokaler samnyttjas. Få väljer att äga bil, och det är lätt och bekvämt att cykla eller gå.

Illustration: Stockholms stad/Nyréns Arkitektkontor.

Slakthusområdet kommer att utvecklas från ett industri- och verksamhetsområde till en unik stadsdel för bostäder, näringsliv och handel med fokus på mat- och kulturupplevelser. Med många nya bostäder skapas en blandad kvartersstad med trygga stråk som gör det attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt.

I Slakthusområdet finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kommer att bevaras och utvecklas. Byggnaderna kommer att fyllas med nytt innehåll och bidra till att göra området levande och välkomnande.

Utvecklingen av Slakthusområdet kommer att ske etappvis. Etapperna kommer att innehålla bostäder, arbetsplatser, handel, service med mera och utvecklas tillsammans med ett stort antal olika byggaktörer. 50 % hyresrätter och 50 % bostadsrätter planeras.

I takt med att detaljplaner vinner laga kraft utvecklas området successivt och de industriföretag som inte kan vara kvar flyttar från området.

Nya Slakthusområdet beräknas vara helt klart till år 2033.

• • 31 januari 2017, genomförandebeslutet i fastighetsnämnden för nytt livsmedelscentrum i Larsboda
  • 2 februari 2017, godkännande av planprogrammet och inriktningsbeslut i exploateringsnämnden
  • Tredje kvartalet 2017, de första markanvisningarna
  • Tredje kvartalet 2018, de första rivningarna
  • 25 januari 2019, avtal med Atrium Ljungberg om att ta över hyresgästansvar, bevarade byggnader och markanvisningar i området
  • 12 november 2020, reviderat inriktningsbeslut för Slakthusområdet taget i kommunfullmäktige
  • 17 november 2020-11 januari 2021, Tunnelbanekvarteret 2C på samråd
  • 27 april-8 juni 2021, Gymnasiekvarteret 2C på samråd
  • 11 maj 2021, första etappen vinner laga kraft i stadsbyggnadsnämnden

Slakthusområdet rymmer byggnader och miljöer med stora kulturhistoriska värden. Enligt stadens genomgång och klassificering ska ett 20-tal byggnader i området bevaras. Unikt för området blir att byggnader med olika kulturhistorisk klassning bevaras och årsringarna blir avläsbara. Bevarade byggnader och miljöer ska kompletteras med varierad ny bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service samt nya parker och torg. I hela området planeras tusentals nya bostäder tillsammans med nya arbetsplatser, verksamheter och handel.

Området ska omvandlas från dagens industriområde till en urban stadsdel där bostäder, kontor, verksamheter och handel samspelar. Delar av livsmedelsindustrin, som inte kan vara kvar, erbjuds bra evakueringslösningar.

Området har redan påbörjat sin förvandling från industriområde till en ny destination för mat, kultur och nöjen för både boende, arbetande och besökande. I området finns sedan flera år både skolor, handel, konstnärsateljéer, kontor och nattklubbar.

Nya företag flyttar in allt eftersom lokaler blir tillgängliga och nya byggs. Nya publika kultevenemang drogs igång i december 2019. Den första rivningen genomfördes under 2019 och rivningarna kommer intensifieras under 2020 till 2022/2023. De första bostadshusen börjar byggas år 2023 med planerad inflyttning kring år 2025/2026. Områdets nya gymnasieskola planeras att öppnas ungefär samtidigt som inflyttningen.

En ny grundskola från F (förskola) - årskurs 9 för cirka 900 barn planeras, samt en ny gymnasieskola för 800 elever.

Dessutom planeras cirka 40 förskoleavdelningar och en ny idrottshall i området.

I området finns sedan tidigare en gymnasieskola.

Staden har tagit fram ett övergripande kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthusområdet som beskriver utformningen av den framtida bebyggelsen. Konkreta riktlinjer för nya byggnader och offentliga miljöer utformas inför varje etapp.

Övergripande gestaltningsprinciper för gator, parker och torg för hela Slakthusområdet finns sammanställda i ett Kvalitetsprogram. Det utgår från att gatorna utformas på de gåendes villkor med ett antal huvudprinciper:

• Ett gemensamt enhetligt golv med industrikänsla skapas mellan byggnaderna som binder samman områdets offentliga rum.
• Flikigheten i befintliga byggnader tas tillvara och återspeglas i den nya bebyggelsen.
• Grönska i form av parker, trädplanterade torg och gröna gaturum skapas i området.

Gatustrukturen kopplar samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar. ”Diagonalen” kallas en ny bred parkgata som i väster ansluter till Enskede gård och i öster förlängs med en gång- och cykelbro över Nynäsvägen till Blåsut i riktning mot Nytorps gärde. Fem gator förlängs till Enskedevägen, vilket är en förutsättning för förbättrade kopplingar till Gamla Enskede och söderort.

När tunnelbanans Blå linje byggs ut till söderort får Slakthusområdet en station med två uppgångar. En tunnelbaneuppgång blir i norra delen av området vid Norra Entretorget, och en andra uppgång blir centralt i området vid Centrala parken. Byggtiden är planerad till tio år med trafikstart kring 2030. När nya tunnelbanan är i drift kommer stationerna Globen och Enskede gård läggas ner. Området kring de nya uppgångarna kommer vara byggarbetsplatser under större delen av tunnelbanans byggtid. Det kommer bli max 300 meter till tunnelbanan från alla delar av Slakthusområdet.

Frågor om tunnelbaneutbyggnaden hänvisas till Region Stockholm. Läs mer om utbyggd tunnelbana i Slakthusområdet/

Planprocessen omfattar flera skeden. Läs mer om planprocessen här

Under program- och detaljplaneskedet genomförs samråd då fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. I hela processen ska allmänna och privata intressen vägas mot varandra.

Samråd för programförslaget för Slakthusområdet genomfördes 8 december 2015 till 1 februari 2016 med ett antal olika dialogaktiviteter. Tunnelbanekvarteret 2C var på samråd november 2020-januari 2021. Gymnasiekvarteret 2C var på samråd. 27 april-8 juni 2021.

Området kommer att utvecklas successivt i flera etapper med ett antal detaljplaner. I varje etapp kommer samråd ske med allmänheten och då har alla möjlighet att komma med synpunkter. Varje etapp får egna projektsidor på webbplatsen Stockholm växer.

Djuren som anlände till Slakthusområdet via järnväg släpptes av längs med den 300 meter långa perrongen och föstes in i ett stort antal fållor. Nästa steg var att visa upp djuren för köparna i marknadshallarna. Marknaden pågick i samma form i dryga 20 år tills en av byggnaderna i stället användes som marknadshall för kött.

1912 slogs portarna upp till Slakthusområdet och då fanns det marknadshallar för svin- och småboskap samt storboskap.

I marknadshallarna visades djuren upp och det var också här som affärerna skedde mellan säljarna som allra oftast bestod av småbönder och de verksamma slakteriföretagen. Stockholms stad bedrev alltså inte själv slaktverksamheten utan den sköttes av ungefär 250 fristående eller företagsanställda slaktare i området.

En kortvarig marknad för kött

Det var två stadskommissionärer och en enskild kommissionär som förmedlade affärerna mellan djurägarna och slakterierna i marknadshallarna. En stadskommissionär var en person som anlitades av kommunen för försäljningsuppdrag. Men redan år 1936 så lades kreatursmarknaden ner och marknadshallen för storboskap gjordes då i stället om till en marknadshall för kött.

Kontor och restauranger

I dag äger fastighetsutvecklaren Atrium Ljungberg marknadshallarna och byggnaderna kommer i takt med nya områdets utveckling att inrymma kontor och publika verksamheter som restauranger och caféer. Temat för Slakthusområdets innehåll är mat, kultur och upplevelser.

Bild: Atrium Ljungberg

Under 1800-talets sista decennier växte kunskapen om hur bakterie- och virussmittor sprids. Ett enträget arbete för förbättrad renlighet i hem, på arbetsplatser och inom sjukvården påbörjades. Även inom slakterinäringen blev frågan om sanitet av stor betydelse. Slakthusområdet har sedan 1912 varit en knutpunkt för mat och människor.

Vid sekelskiftet 1900 fanns över 100 privata slakthus runt om staden. De hygieniska förhållandena var av varierande kvalitet, liksom kontrollen av köttets frihet från smittor. Stockholms stad beslöt därför att slakten skulle ske i stadens regi och 1906 började ett modernt slakthus byggas i Enskede. Många av byggnaderna uppfördes i jugendstil.

1906 skapades Stockholms slakthus- och saluhallsstyrelse, som fick i uppdrag att genomföra planerna på ett toppmodernt kommunalt slakthus i Enskede. Strax efter att det nya Slakthusområdet invigdes 1912 beslutades att allt kött som såldes i Stockholm skulle kontrolleras av staden och helst även slaktas vid Slakthuset.

Flygbild över Slakthusområdet, tidigt 1900-tal. Stockholmskällan.

Området har under åren fått växa och till slut blivit det som vi idag kallar för Slakthusområdet som i ett helt sekel hanterat och försörjt Stockholm med livsmedel av hög kvalitet och samtidigt utvecklat Stockholms näringsliv och gastronomi med hjälp av bra råvaror, skickliga hantverkare och gediget entreprenörskap.

Idag finns drygt 250 företag i området med cirka 3 800 anställda. Många byggnader och miljöer har stora kulturhistoriska värden.

Till hundraårsjubileet 2012 tog fastighetskontoret fram boken "Kött och blod" för att dokumentera och bevara områdets historia.

Boken Kött & Blod – Stockholmskällan

Interiör från Förbindelsehallen, tidigt 1900-tal. 
Källa:Stockholmskällan

Stockholms stads slakthus var, när det byggdes år 1912, en mycket modern anläggning, präglad av ny slakteriteknik och höga krav på hygien.

Stora förbindelsehallens funktion var att knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, med kylhuset. I dag inrymmer Förbindelsehallen bland annat kontor, korvfabrik och bageri, och har även blivit en plats för olika kulturscener.

I Slakthusområdet bedrevs handel och slakt av nötkreatur, får, get, svin och häst. Från starten 1920 och framåt år 1930 var slakthuset en förlustaffär för Stockholms stad eftersom antalet slaktade djur blev betydligt mindre än beräknat, då regionens köttproducenter låg för långt bort från Slakthusområdet. Det fick konsekvensen att bara 25 procent av regionens konsumtion slaktades i området. Men efter att Sveriges Slakteriförbund bildats 1933 ökade slakten och redan år 1935 hade området nära hälften av all slakt i regionen. År 1939 nådde slakthuset "all time high" med 98 000 slaktade djur. Under 30-talet utvecklades området även med styckningsföretag och charkuterifabriker.

Förbindelse mellan slakt och kylhus

Exteriör från Förbindelsehallen, tidigt 1900-tal. 
Källa:Stockholmskällan

Förbindelsehallens funktion var att på ett storskaligt och effektivt sätt knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, till kylhuset. Djurkropparna fördes fram med traverser i hängbanor från slakthallarna, in i förbindelsehallen, och vidare in i kylhuset. Norr om förbindelsehallen låg även en avlastningskaj som nyttjades för de djur som transporterades via spårvägen till området.

Korvtillverkning i Slakthusområdet, 1920-tal. Källa: Stockholmskällan

Kulturscen

Förbindelsehallen är en av de byggnader som ska vara publika i Slakthusområdet. Den avlånga hallen har använts till olika kulturscener med publik uppåt 3 500 personer senaste åren. Sommaren 2019 höll bland andra Parkteatern förställningar där. Förbindelsehallen och fler kulturarrangemang är planerade att genomföras i denna och andra lokaler i området.

Visionsbild Förbindelsehallen, illustration Niras arkitekter.

Källor: Boken Kött & Blod samt Riksantikvarieämbetet.

Börshuset i Slakthusområdet, tidigt 1900-tal. Källa. Stockholmskällan.

Börshuset uppfördes 1912 och inrymde utöver börssal för kreaturshandel även restaurang, bank, post-, telegraf-, och telefonstation samt hotellrum och bostäder för restaurangpersonalen. Den stora börssalen kom dock knappt aldrig till användning för kreaturshandel, utan blev i stället en arbetarmatsal.

Börshuset fick samma arkitektur i jugendstil som de ursprungliga byggnaderna som restes fram till och med 1912. Till fasaderna användes ett grått kalksandtegel och takmaterialet var gjort av eternitplattor. Arkitekt Gustav Wickman ritade ritade bland andra Berns salonger och Sturebadet i Stockholm. Jugendstilen som han anammade var då ovanlig för industribyggnader i Sverige.

Börssal blev matsal

Börssalen som var avsedd för kreaturshandel hade dubbel takhöjd och var med sina 140 kvadratmeter den största salen i byggnaden. Men salen kom knappt till användning för kreaturshandeln, utan gjordes i stället om till en arbetarmatsal.

Hotat av rivning, saluhallsstyrelsen blev ny hyresgäst

Det fanns under mitten av 1900-talet planer på att riva börshuset tillsammans med flera andra byggnader för att ersätta dem med moderna byggnader. Men rivningsbeslutet uteblev.

När Klarahallarna revs i centrala Stockholm 1985 flyttade slakthus- och saluhallsförvaltningen till Börshuset i Slakthusområdet.

Förvaltningen bytte 1993 namn till Saluhallsstyrelsen och blev 2004 en del av Gatu- och fastighetskontoret (som numera heter fastighetskontoret) och lämnade samtidigt lokalerna i Börshuset. Sedan 2000-talet huserar olika förvaltningar, förbund och föreningar Börshuset.

Byggnadens centrala rum, där åtta pelare bär upp ett, lanterninkrönt, höjt mittparti har återupprättats till sin originalutformning efter flertalet ombyggnationer under åren.

För mer än hundra år sedan sköljdes tarmar rena och preparerades inför korvtillverkning i Renseriet och med skottkärror togs restprodukterna sedan hit. I folkmun kallas byggnaden i dag ”Slaktkyrkan” och är en kulturklubb och mötesplats för kultur, exempelvis musikkonserter, klubbar, utställningar och filmvisningar.

Renseriet och spillningshusen eller Slaktkyrkan som byggnaderna numera kallas betraktas ha särskilt högt kulturhistoriskt värde, då de fortfarande till stor del består av den ursprungliga anläggningen som för hundra år sedan var just för tarmrenseri och dynga. Den har därför fått en så kallad ”blå-märkning” av Stockholms stads stadsmuseum och varsamt renoverats efter arkitekten Gustav Wickman gamla ritningar. Renoveringen av byggnaden ingick i Stockholms stads projekt ”Grow smarter” med mål att bevara kulturhistoriska värden och var klar 2019.

Tarmar preparerades inför korvtillverkning
Renseriet och spillningshuset låg sist i Slakthusområdets produktionssystem. I renseriet sköljdes tarmar rena och preparerades inför korvtillverkning. Skottkärror kördes därefter fullastade med tarm- och maginnehåll till spillningshuset där restprodukterna dumpades i vagnar för att forslas vidare bort via ett stickspår på järnvägsspåret i området.

En byggnad med olika verksamheter
Under mellan- och efterkrigstiden fick köttproduktionen mindre betydelse i Slakthusområdet och byggnaden hyrdes därför i stället ut till företag som var verksamma inom livsmedelsindustrin. Byggnaden stod därefter oanvänd mellan åren 2011-2018. Efter renovering och modernisering inhyser byggnaden i dag kultur- och nattklubben Slaktkyrkan.

Ralph Erskines Charkuteristen

"Gardiner av glas" blev stilbildande

I Slakthusområdet är det är endast en byggnad från 1955 som har samma kulturhistoriska värde som arkitekt Gustaf Wickmans ursprungliga byggnadsbestånd från 1912. Det är arkitekten Ralph Erskines lager- och kontorsbyggnad Charkuteristen. När den byggdes på 50-talet hade den en mycket ovanlig konstruktion i Sverige – en icke bärande glasfasad.

Arkitekten Ralph Erskine ritade byggnaden tillsammans med sin kollega Yngve Fredriksén för kafferosteri- och företag för kolonialvaror Möller & Co.

Byggnaden består av en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med en tre våningars kontorsbyggnad ovanpå, där glasfasaden hänger som en gardin framför byggnadens stomme. Det är en icke bärande fasad, kallad "curtain wall", som består av glas, teak och plåt. I Sverige var konstruktionen en nyhet på 1950-talet.

Sveriges mest kända exempel på "curtain wall" fasad är Hötorgsskraporna som restes i Stockholm mellan åren 1955 och 1962.

Sveriges första grossist med självhämtning

Förutom kontor och kafferosteri så användes fastigheten också som lager för Sveriges första grossist med varor som handlare för livsmedelsbutiker, restauranger och storkök kunde avhämta själva.

Grossisten fungerade som en checkpoint för att spara resväg och tid för kunderna. Ett tag fanns det även ett rum för att bananer att mogna i, i fastigheten.

Ralph Erskine

Ralph Erskine kom från Storbritannien till Sverige som nybliven arkitekt 1939. Erskine fascinerades av det svenska samhällets tankegångar och nära samband mellan arkitektur, formgivning och socialt ansvarstagande och stannade i Sverige livet ut. Han har utformat en rad byggnader i en personlig och fantasifull stil runt om i Sverige, men blev först riktigt erkänd på 1980-talet när han skapade flera byggnader på universitetsområdet i Frescati.

Märkt som blå byggnad

Byggnaden Charkuteristen blev klassificerad som blå år 2006 av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde jämförbart med ett byggnadsminne i kulturminneslagen. Fastighetsutvecklaren Castellum äger i dag fastigheten.

Stadsmuseets klassificeringssystem