Årstafältet

På Årstafältet planerar vi att bygga cirka 6 000 bostäder till 15 000 nya invånare. Staden har som mål att alla som flyttar hit ska få en god boendemiljö, ett rikt stadsliv och fina allmänna platser. Den nya parken blir cirka 25 hektar stor och kommer att innehålla aktiviteter och olika typer av grönska. Vi planerar även bland annat för förskolor för 1 800 barn, 3 grundskolor med tillhörande idrottshallar och en 11-spels fotbollsplan.

Visionen för Årstafältet är att det ska vara en plats för möten: Möten mellan olika människor, mellan nytt och gammalt och mellan stad och park. Variation är ett ledord och det syns i bebyggelsens brokighet med olika typer, höjder, former och stilar. Vi hoppas att det ska locka människor med olika bakgrund, kultur, familjesituation och livsstil till stadsdelen.

Idé- & arkitekttävling 2007-2009: Beslut om utveckling av Årstafältet och genomförande av internationell arkitekttävling.

Utveckling av vinnande förslag 2010: Utveckling av det vinnande förslaget Arkipelag till ett planprogram och programsamråd våren 2010.

Planeringsfas 2011: Hösten 2011 påbörjades detaljplanarbetet för parken och den första etappen av ny bebyggelse. Ytterligare detaljplaner påbörjas sedan löpande för hela stadsdelen.

Första detaljplanerna vann laga kraft 2017: Kommunfullmäktige antog detaljplanerna för etapp 1 och parken i slutet av 2015. Efter en lång överklagandeprocess vann planerna laga kraft våren 2017.

Arbetsstart 2018: Markarbeten för nya gator, ledningar, med mera påbörjades sommaren 2018. Samtidigt som markarbetena startade påbörjade vi arbetet med parken. Vi ska anlägga en ny dagvattendamm, förbättra runt Valla å, och skapa nya aktivitetsytor. Tanken är att en stor del av parken ska vara klar när de första bostäderna är klara för inflyttning. Hela projektet beräknas vara klart 2033.

Projekt Årstafältet byggs ut i flera etapper och kommer att innehålla många olika detaljplaner. Först ut är etapp 1 med drygt 1 000 nya bostäder och nya förskolor. Mer om pågående planarbete kan ni läsa under rubriken "Planerna i projektet" här på hemsidan.

Så här ser etappindelningen och tidplanen för Årstafältet ut just nu:

Klicka på bilden för att se en större bild.

Etapp 1:
Gator och parker: 2018-2021
Bostäder: 2021-2025
Etapp 2 norra, 2 södra och 3
Gator och parker: 2022-2024
Bostäder: 2024-2027
Etapp 4 a och 4b
Gator och parker: 2024-2026
Bostäder: 2026-2028
Etapp 5
Gator och parker: 2025-2028
Bostäder: 2025-2028
Etapp 6, 7, 8
Gator och parker: 2025-2031
Bostäder: 2027-2033
Bollplan
B på kartan står för bollplan. Den planerar idrottsförvaltningen att bygga 2021-2022.

Här är en del av den dialog och de samråd som genomförts i projektet så här långt:

• Digitalt informationsmöte med frågestund om etapp 4, september 2020.
• Start för digitala nyhetsbrev, våren 2020.
• Informationsmöte med frågestund för boende, våren 2019.
• Koloniinvigning med frågestund, våren 2019.
• Boendeenkät om informationsarbetet, våren 2019.
• Samråd om bebyggelseetapp 3, sommaren 2017, öppet hus12-13 juni.
• Samråd om bebyggelseetapp 2, hösten 2015, öppet hus 3 september.
• Samråd om miljökonsekvenserna för programmet för Årstafältet, parken och den första bebyggelseetappen, 18 oktober – 28 november 2013.
• Samrådsmöte första bebyggelseetappen, 16 januari 2013.
• Samråd första bebyggelseetappen pågick 11 december 2012 – 12 februari 2013.
• Samråd för parken, september – oktober 2012.
• Samrådsmöte för parken i Årsta, 2012.
• Samrådsmöte för parken i Östberga 18 september2012.
• Möte med byggaktörer, februari 2011.
• Informationsmöte om Årstafältet, i Årsta och i Östberga, november 2010.
• Barnens Årstafält, uppföljningsmöte, april 2010.
• Öppet hus med Årstastråket, mars 2010.
• Open Space dialogmöte, februari 2010.
• Open Space dialogmöte, september2009.
• Ungdomsdialog, maj–juni 2009.
• Öppet informationsmöte, mars 2009.
• Barnens Årstafält, 2008.
• Boendeenkät till 750 hushåll, 2008.
• Hearing inför tävlingen, november 2007.

Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd gällande hur mycket det får bullra från en arbetsplats. Det beror på tid på dygn och veckodag och ibland kan särskilda skäl motivera till avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt. Här kan du läsa mer om Naturvårdsverkets allmänna råd.

Byggbuller är det buller som skapas inom en byggarbetsplats. Buller från en byggarbetsplats beror främst på de arbeten som utförs och de maskintyper som används. Exempel på arbeten som låter är bilning, spontning, schaktning och pålning, men även trafik inom byggarbetsplatsen räknas som byggbuller.

Den samlade bedömningen är att projektet håller sig till de riktlinjer och regler som finns för buller. Bullernivåerna för dygnets alla timmar mäts, och det förs en kontinuerlig dialog med miljöförvaltningen kring de bullernivåerna som uppmätts.

Ibland går det över riktvärdena, vilket det också får vara under en begränsad tid. När riktvärden inte hållits vidtas åtgärder direkt. Det arbetas med bullerdämpande åtgärder löpande genom hela projektet.

Om byggarbetsplatsen på Årstafältet inte håller sig inom riktvärdena så ska bulleröverskridandena följas upp och en åtgärdsplan upprättas. Exempel på bullerdämpande åtgärder som genomförts: 

• Entreprenören som installerar kalk- och cementpelare har byggt om sina maskiner med extra ljudisolering kring vispen (den delen på maskinen som låter mest).
• Ställt högre krav på maskiner.
• Satt upp stora skyltar att det inte får låta före 07.
• Stoppat arbete nära husen på kvällen som låtit för mycket.
• Montering av isoleringsmatta i motorrum och kompressorrum. Kompressor och motor har dessutom trimmats för att hålla ett lägre varvtal.
• Kåpa runt borr har förlängts och sträcker sig längre upp från mark för att kapsla in ljudkällan.
• Möten med boende för att svara på frågor och samla in synpunkter.

Maximal ljudtrycksnivå benämns Lmax och avser den högsta tillfälliga ljudnivån under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudtrycksnivå benämns Leq och avser ett slags medelljudnivå under en given tidsperiod, till exempel under 1 timme.

Det sker kontinuerliga mätningar av byggbullret på fasta platser vid Årstafältet. Det som mäts är:
* Luftljud – mäts för att bedöma risk för bullerstörning
* Vibrationer – mäts för att bedöma fysisk påverkan av mark- och sprängningsarbete på byggnaderna.

Om bullret vid något tillfälle har överstigit riktvärdena kan bygget kontrollera vilket moment som utfördes och vidta åtgärder.
Följande åtgärder har vidtagits för att minska byggbullret: 
* Montering av isoleringsmatta i motorrum och kompressorrum. Kompressor och motor har dessutom trimmats för att hålla ett lägre varvtal.
* Kåpa runt borr har förlängts och sträcker sig längre upp från mark för att kapsla in ljudkällan.

Nej, generellt sett minskar ljudnivån med avståndet. Om det är fritt mellan det bullrande arbetet på markplan och mätpunkten, vilket det till stor del är på Årstafältet, kommer det alltså bli lägre ljudnivå högre upp i huset. Är arbetena mycket nära så blir ljudnivån i markplan mycket högre jämfört mot högre upp. Är arbeten långt bort blir det ungefär samma ljudnivå när man jämför markplan mot våningar högre upp.

Mejla alla frågor och synpunkter du har till arstafaltet.expl@stockholm.se. 

Vi har full förståelse för att man kan känna av vibrationer av arbetet.Men vi ligger en bra bit under tillåtna nivåer för vibrationer. Vi har 12 vibrationsmätare som är igång dygnet runt alla dagar i veckan och får direkt meddelande om det skulle ske ett övertramp av värdena. Om du skulle uppleva att ditt boende påverkats av bygget, hör av dig till arstafaltet.expl@stockholm.se.

Generellt är planen att ha lägre hus mot befintlig bebyggelse och högre längre ut på fältet. Höjden kan variera mellan 2 och 14 våningar. Än så länge är det bara den första etappen som vunnit laga kraft så det är mycket som inte är bestämt kring exakta höjder än.

Utbyggnadsförslaget innebär att den lokala naturmiljön påverkas. Genom att delar av fältet omvandlas till kvartersmark minskar till exempel öppna och halvöppna gräsmarker, vilket gör att arter som är knutna till denna naturtyp får sämre förutsättningar.

Å andra sidan ökar kvaliteten på kvarvarande yta genom ökad tillgänglighet, ökad mångfald av växter och djur i Valla å och damm samt minskat buller. De negativa konsekvenserna kan till viss del mildras genom anpassad skötsel och åtgärder som bidrar till att öka den biologiska mångfalden på kvarvarande ytor. Förslag till hur dessa områden ska kunna få stärkta naturvärden ska tas fram.

Det nya området som föreslås bebyggas med cirka 1 000 bostäder, Södra Årstafältet, är beläget där det finns fornlämningar. Kommande planarbete ska utreda hur lämningarna ska hanteras. Vi har kontakt med Länsstyrelsen som stöd i planeringen.

Miljökonsekvenserna finns utförligt beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningar för programmet, parken och den första bebyggelseetappen, Valla 1.

Ja, hela den ursprungliga delen (som är fornlämning) av Göta landsväg kommer att bevaras. Mindre delar i både syd och nord är återskapade delar och därmed inte fornlämningar.

När vi har planerat bebyggelsen har vi gjort anpassningar för att kunna spara Göta landsväg. Vi har skapat en ”kil” – ett grönområde – som sträcker sig in mellan kvarteren i nordostlig riktning, där fornlämningen ligger. Fornlämningen kommer helt att ligga kvar på allmän plats så det är staden som kommer att se till att den inte skadas när vi genomför våra utbyggnader av gator och ledningar.

Vi har ett säkerhetsavstånd på 25 meter och på det avståndet har kalken blivit så pass utspädd att kalken inte är skadlig. Anledningen till att vi förstärker marken så nära husen beror på att stora ledningar ska förläggas där.

Nej, de är till för dagvattenhantering. Däremot finns det planer på vattenlek på torget i andra etappen som planeras vara klar 2025.

Nej, staden ersätter inte på det sättet. Eventuella frågor om hyresreduktion får tas upp med hyresvärden.