Årstafältet

Arbetsområdet utökas under hösten 2019 och är på bilden avgränsat med rött streck. Detta på grund av att material från pågående arbete på Årstafältet nu förvaras på en del av fältet som tidigare varit tillgänglig för allmänheten. Materialet kommer senare kunna återanvända i projektet.

Klicka på bilden för större version. 

Stockholms stad arbetar efter Naturvårdsverkets riktvärden gällande byggbuller.

Klicka här för att se Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS2004:15.

För att riktvärdena ska klaras utför Stockholms stad kontinuerliga ljud- och vibrationsmätningar inom området. Mätarna är utplacerade på ett flertal ställen både inom och utanför arbetsområdet. Om mätningar visar att riktvärdena har överskridits vidtar stadens entreprenörer åtgärder så att riktvärdena efterföljs. 

I vissa fall utförs separata mätningar på bullrande utrustningar så att åtgärder kan vidtas innan arbetsmomenten påbörjas.

Under slutet av oktober 2018 påbörjade staden arbetet med att lägga nya ledningar vid de hus som angränsar till Årstafältets norra sida, det vill säga kvarteren Borlången, Mysslingen och Asplången. Ledningsarbetet kommer att göras på den sida av husen som angränsar mot Årstafältet.

Vi kommer att sätta upp stängsel runt om vårt arbetsområde, som säkerhetsåtgärd för att obehöriga inte ska skadas.

De nya ledningarna behövs då befintliga ledningar kommer att hamna under den kommande bebyggelse i Årstafältets första etapp. Samtidigt byter vi till ledningar med större dimensioner inför kommande bebyggelse.

Läggningen av nya ledningar innebär att träd har och ska tas ner och lekplatser tagits bort tillfälligt. Vi har undersökt möjligheten att lägga ledningarna i ett annat läge, men tyvärr har det visat sig inte vara möjligt.

När ledningarna är på plats kommer vi att göra tillfälliga grovåterställningar av marken. Återställningen görs löpande, i takt med att de olika etapperna för ledningsläggningen blir klara. En slutgiltig återställning i området, med bland annat trädplantering, kommer göras enligt kommande överenskommelse med berörda bostadsrättsföreningar och hyresvärdar.

Spontning, schaktning och sprängning

I december 2018 påbörjar vi arbetet med spontning, schaktning och sprängning. Med spontning menas att det trycks ner stålplankor i marken för att stabilisera schaktväggen. Vi börjar med att placera ut spont i marken, därefter kommer vi att schakta och på vissa delar också spränga. Därefter läggs nya ledningar i marken, innan vi fyller igen schakten och till sist tar upp sponten.

Tidplan för ledningsarbetet

Vi börjar med dessa moment vid fältets nordvästra sida för att sedan stegvis förflytta arbetet österut.

• Arbeten vid Sandfjärdsgatan 10-62: Preliminärt klart under 2021.
• Arbeten vid Sandfjärdsgatan 62-92: Preliminärt klart under 2021.
• Arbeten vid Sandfjärdsgatan 92-124: Preliminärt klart under 2021.

Årstaängens förskola

Förskolan Årstaängen flyttade till Svärdlångsvägen under mars 2019. 

Signalering vid sprängning

Inför sprängning signalerar vi med korta upprepade signaler i cirka 20 sekunder. Efter sprängning signaleras fara över med en lång signal. Befinner du dig i närheten av sprängningen kan du uppleva buller och/eller vibrationer.

Vibrationsmätning

Vibrationsmätare är utplacerade i området och ett antal referenslägenheter har besiktigats för att säkerställa att inga skador uppstår.

Arbetstider för ledningsarbetet

Arbetet med ledningsomläggningen kommer att utföras måndag-fredag klockan 07.00-19.00. 

Inför att de första bostadskvarteren på Årstafältet börjar byggas ska marken förstärkas. När områden med lera ska bebyggas är det mycket vanligt att markförstärkning med så kallade kalkcementpelare används. Pelarna gör att marken klarar av tyngden av de nya husen.

Arbetet med att förstärka med kalkcement påbörjades sommaren 2018 och kommer att pågå under 2019, på olika delar av fältet för Årstafältets första etapp. Från och med vecka 12 inleds arbeten nära den plats där nu flyttade förskolan Årstaängen låg till och med vecka 11. 

Markförstärkning med denna metod innebär att ett torrt bindemedel blåses in i leran med hjälp av en ihålig borrstång. I änden på borrstången finns ett blandningsverktyg som blandar in bindemedlet i leran samtidigt som borrstången roteras och lyfts. När blandningen stelnar skapas betongpelare som ger högre hållfasthet än den ursprungliga leran. Inblandningen startar längst ner vid den fasta marken och fortsätter uppåt genom leran. Pelarna blir 5-30 meter långa beroende på hur tjockt lerlagret är. Vid markytan finns en skyddshuv som minimerar risken för att bindemedlet sprids ovan mark.

På Årstafältet använder vi den vanligaste kombinationen av bindemedel - en blandning av kalk (så kallad bränd kalk) och cement, därav namnet kalkcementpelare. Både kalk och cement tillverkas av kalksten genom krossning och upphettning. De är alltså skapade av bergarter som är vanligt förekommande i naturen.

På Årstafältet planerar vi att bygga cirka 6 000 bostäder till 15 000 nya invånare. Staden har som mål att alla som flyttar hit ska få en god boendemiljö, ett rikt stadsliv och fina allmänna platser. Den nya parken blir cirka 25 hektar stor och kommer att innehålla aktiviteter och olika typer av grönska. Vi planerar även bland annat för förskolor för 1 800 barn, 3 grundskolor med tillhörande idrottshallar och en 11-spels fotbollsplan.

Visionen för Årstafältet är att det ska vara en plats för möten: Möten mellan olika människor, mellan nytt och gammalt och mellan stad och park. Variation är ett ledord och det syns i bebyggelsens brokighet med olika typer, höjder, former och stilar. Vi hoppas att det ska locka människor med olika bakgrund, kultur, familjesituation och livsstil till stadsdelen.

Idé- & arkitekttävling 2007-2009Beslut om utveckling av Årstafältet och genomförande av internationell arkitekttävling.

Utveckling av vinnande förslag 2010Utveckling av det vinnande förslaget Arkipelag till ett planprogram och programsamråd våren 2010.

Planeringsfas 2011Hösten 2011 påbörjades detaljplanarbetet för parken och den första etappen av ny bebyggelse. Ytterligare detaljplaner påbörjas sedan löpande för hela stadsdelen.

Första detaljplanerna vann laga kraft 2017Kommunfullmäktige antog detaljplanerna för etapp 1 och parken i slutet av 2015. Efter en lång överklagandeprocess vann planerna laga kraft våren 2017.

Arbetsstart 2018Markarbeten för nya gator, ledningar, med mera påbörjades sommaren 2018. Samtidigt som markarbetena startade påbörjade vi arbetet med parken. Vi ska anlägga en ny dagvattendamm, förbättra runt Valla å, och skapa nya aktivitetsytor. Tanken är att en stor del av parken ska vara klar när de första bostäderna är klara för inflyttning. Hela projektet beräknas vara klart 2033.

Projekt Årstafältet kommer att innehålla många olika detaljplaner. Först ut är bygget av drygt 1 000 nya bostäder och nya förskolor med planerad byggstart 2021. Mer om alla detaljplaner kan ni läsa under rubriken "Planerna i projektet" här på hemsidan. Så här ser tidplanen för olika delar av Årstafältet ut just nu.

Här är den dialog och de samråd som genomförts i projektet så här långt:

• Informationsmöte med frågestund för boende, våren 2019.
• Koloniinvigning med frågestund, våren 2019.
• Boendeenkät om informationsarbetet, våren 2019.
• Samråd om bebyggelseetapp 3, sommaren 2017, öppet hus12-13 juni.
• Granskning av detaljplan för bebyggelseetapp 2 södra, sommaren 2017.
• Samråd om bebyggelseetapp 2, hösten 2015, öppet hus 3 september.
• Granskning av detaljplan för bebyggelseetapp 1, våren 2015.
• Samråd om miljökonsekvenserna för programmet för Årstafältet, parken och den första bebyggelseetappen, 18 oktober – 28 november 2013.
• Samrådsmöte första bebyggelseetappen, 16 januari 2013.
• Samråd första bebyggelseetappen pågick 11 december 2012 – 12 februari 2013.
• Samråd för parken, september – oktober 2012.
• Samrådsmöte för parken i Årsta, 2012.
• Samrådsmöte för parken i Östberga 18 september2012.
• Möte med byggaktörer, februari 2011.
• Informationsmöte om Årstafältet, i Årsta och i Östberga, november 2010.
• Barnens Årstafält, uppföljningsmöte, april 2010.
• Öppet hus med Årstastråket, mars 2010.
• Open Space dialogmöte, februari 2010.
• Open Space dialogmöte, september2009.
• Ungdomsdialog, maj–juni 2009.
• Öppet informationsmöte, mars 2009.
• Barnens Årstafält, 2008.
• Boendeenkät till 750 hushåll, 2008.
• Hearing inför tävlingen, november 2007.

Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd gällande hur mycket det får bullra från en arbetsplats. Det beror på tid på dygn och veckodag och ibland kan särskilda skäl motivera till avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt. Här kan du läsa mer om Naturvårdsverkets allmänna råd.

Byggbuller är det buller som skapas inom en byggarbetsplats. Buller från en byggarbetsplats beror främst på de arbeten som utförs och de maskintyper som används. Exempel på arbeten som låter är bilning, spontning, schaktning och pålning, men även trafik inom byggarbetsplatsen räknas som byggbuller.

Den samlade bedömningen är att projektet håller sig till de riktlinjer och regler som finns för buller. Bullernivåerna för dygnets alla timmar mäts, och det förs en kontinuerlig dialog med miljöförvaltningen kring de bullernivåerna som uppmätts.

Ibland går det över riktvärdena, vilket det också får vara under en begränsad tid. När riktvärden inte hållits vidtas åtgärder direkt. Det arbetas med bullerdämpande åtgärder löpande genom hela projektet.

Om byggarbetsplatsen på Årstafältet inte håller sig inom riktvärdena så ska bulleröverskridandena följas upp och en åtgärdsplan upprättas. Exempel på bullerdämpande åtgärder som genomförts: 

• Entreprenören som installerar kalk- och cementpelare har byggt om sina maskiner med extra ljudisolering kring vispen (den delen på maskinen som låter mest).
• Ställt högre krav på maskiner.
• Satt upp stora skyltar att det inte får låta före 07.
• Stoppat arbete nära husen på kvällen som låtit för mycket.
• Montering av isoleringsmatta i motorrum och kompressorrum. Kompressor och motor har dessutom trimmats för att hålla ett lägre varvtal.
• Kåpa runt borr har förlängts och sträcker sig längre upp från mark för att kapsla in ljudkällan.
• Möten med boende för att svara på frågor och samla in synpunkter.

Maximal ljudtrycksnivå benämns Lmax och avser den högsta tillfälliga ljudnivån under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudtrycksnivå benämns Leq och avser ett slags medelljudnivå under en given tidsperiod, till exempel under 1 timme.

Det sker kontinuerliga mätningar av byggbullret på fasta platser vid Årstafältet. Det som mäts är:
* Luftljud – mäts för att bedöma risk för bullerstörning
* Vibrationer – mäts för att bedöma fysisk påverkan av mark- och sprängningsarbete på byggnaderna.

Om bullret vid något tillfälle har överstigit riktvärdena kan bygget kontrollera vilket moment som utfördes och vidta åtgärder.
Följande åtgärder har vidtagits för att minska byggbullret: 
* Montering av isoleringsmatta i motorrum och kompressorrum. Kompressor och motor har dessutom trimmats för att hålla ett lägre varvtal.
* Kåpa runt borr har förlängts och sträcker sig längre upp från mark för att kapsla in ljudkällan.

Vibrationerna ligger klart under tillåtna nivåer. Det finns tolv vibrationsmätare som mäter nivåerna dygnet runt alla dagar i veckan. Om det skulle ske ett övertramp skickas omedelbart sms till de ansvariga.

Mejla alla frågor och synpunkter du har till arstafaltet.expl@stockholm.se. 

Utbyggnadsförslaget innebär att den lokala naturmiljön påverkas. Genom att delar av fältet omvandlas till kvartersmark minskar till exempel öppna och halvöppna gräsmarker, vilket gör att arter som är knutna till denna naturtyp får sämre förutsättningar.

Å andra sidan ökar kvaliteten på kvarvarande yta genom ökad tillgänglighet, ökad mångfald av växter och djur i Valla å och damm samt minskat buller. De negativa konsekvenserna kan till viss del mildras genom anpassad skötsel och åtgärder som bidrar till att öka den biologiska mångfalden på kvarvarande ytor. Förslag till hur dessa områden ska kunna få stärkta naturvärden ska tas fram.

Det nya området som föreslås bebyggas med cirka 1 000 bostäder, Södra Årstafältet, är beläget där det finns fornlämningar. Kommande planarbete ska utreda hur lämningarna ska hanteras. Vi har kontakt med Länsstyrelsen som stöd i planeringen.

Miljökonsekvenserna finns utförligt beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningar för programmet, parken och den första bebyggelseetappen, Valla 1.

Ja, hela den ursprungliga delen (som är fornlämning) av Göta landsväg kommer att bevaras. Mindre delar i både syd och nord är återskapade delar och därmed inte fornlämningar.

När vi har planerat bebyggelsen har vi gjort anpassningar för att kunna spara Göta landsväg. Vi har skapat en ”kil” – ett grönområde – som sträcker sig in mellan kvarteren i nordostlig riktning, där fornlämningen ligger. Fornlämningen kommer helt att ligga kvar på allmän plats så det är staden som kommer att se till att den inte skadas när vi genomför våra utbyggnader av gator och ledningar.

Vi har ett säkerhetsavstånd på 25 meter och på det avståndet har kalken blivit så pass utspädd att kalken inte är skadlig. Anledningen till att vi förstärker marken så nära husen beror på att stora ledningar ska förläggas där.

Nej, staden ersätter inte på det sättet. Eventuella frågor om hyresreduktion får tas upp med hyresvärden.