Stadsutvecklingsområde Marieberg

I det här arbetet har vi valt att studera endast Marieberg som helhet med en avgränsning som inte innefattar Fredhäll. En eventuell utveckling av Fredhäll kräver en egen noggrann utredning, inte minst eftersom Fredhälls stadsplan har ett stort kulturhistoriskt värde, grönklassad enligt Stadsmuseet.

Det finns en politisk önskan att utreda möjligheten att bygga höga hus i Marieberg. Programmet belyser frågan om höga hus och redovisar idéer och konsekvenser av det.

Marieberg är en stadsdel som har mycket god tillgång till både större och mindre parker och områden för rekreation. Efterfrågan på urbana stadsmiljöer är idag hög i Stockholm. Fler vill bo i innerstaden med den täthet och blandning av bostäder, arbetsplatser, parker och urbana verksamheter som skapar en levande stadsmiljö. I programarbetet för Marieberg har målet varit att värna stadsdelens särdrag och de mest värdefulla parkkvaliteterna, samtidigt som stadsdelen föreslås.

Utöver de gröna inslagen i gaturummen har de huvudsakliga parkkvaliteterna bedömts vara Mariebergsparken och strandpromenaden för lugn och avskildhet, Smedsuddsbadet som en av innerstadens mest attraktiva badplatser, Signalparken som en aktiv grön oas med bland annat lekaktiviteter för mindre barn, och den delen av Konradsbergsparken med en mångfald av gamla uppvuxna trädsorter från den gamla sjukhusträdgården. 

Övriga platser och då ibland även gröna delar, har i vägningen mellan att åstadkomma eftertraktade bostäder och att värna de mest värdefulla och välutnyttjade gröna miljöerna, bedömts som möjliga platser för ny bebyggelse.

På Rålambsvägens norra sida i solbelyst läge skapas en ny kombinerad park och torg. Här kommer att finnas sittplatser för att äta en picknick-lunch, titta på folk eller stanna till. Det kommer att finnas blomplanteringar, stora träd, men också utrymme för till exempel frukt- och grönsaksmarknad eller mer spontana aktiviteter som lokal loppis eller tillfälliga konstinstallationer.

Till viss del ersätts parkeringen genom förslag till kantstensparkering längs Gjörwellsgatan. Alla platser kommer inte att kunna ersättas. Staden arbetar för att minska utnyttjandet av det allmänna gatuutrymmet för privat parkering och istället öka möjligheterna till parkering under mark. Viss överkapacitet av antalet parkeringsplatser i Marieberg har konstaterats i genomförd parkeringsutredning.

Stadens ambition är att bygga vidare på en hållbar sammankopplad stad med förbättrad tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Då blir andra trafikval än bilåkande mer attraktiva och en mindre andel av invånarnas gemensamma ytor behöver då också tas i anspråk för enskild bilparkering. Parkeringsbehovet för nya bostadshus löses genom garage inom aktuell fastighet.

nätverk av gator att röra sig genom och mellan stadsdelar, är det positivt att öppna upp gatukopplingar som förenklar flödet genom staden. Vi vet också att en gata som har flera korsningspunkter längs sträckningen och bebyggelse utmed sidorna blir en gata där bilar kör långsammare. 

För att signalera stadsmiljö när man landar i Marieberg efter Västerbrons fäste är det angeläget att gestalta gatan som en stadsgata snarare än en motorväg. Det krävs att hela gaturummet är gestaltat för lägre hastigheter för att hastighetsgränserna ska hållas.

Det räcker inte med enbart skyltning, vid ny bostadsbebyggelse har staden också ett tillgänglighetskrav på att möjliggöra angöring till bostäder inom 10 meter från entré, så gatuförlängningen behövs även för föreslagen bostadsbebyggelse.

Vår bedömning är att trafiken i Marieberg inte kommer att öka i någon större omfattning, då trafikflödena inte ändras i så stor utsträckning. Dessutom satsar vi på en förstärkning och utveckling av kollektivtrafik liksom gång- och cykelvägar för att uppmuntra till andra transportsätt.

När Marieberg blir en mer integrerad del av innerstaden ska såväl kollektivtrafiken som möjligheterna till att gå och cykla utvecklas. Vår ambition i utvecklingen är att genomföra detta, kanske i viss mån på bekostnad av biltrafiken. Programmet innehåller en struktur som möjliggör för en framtid med spårvagn.

Andrew Blank
Stadsplanerare, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 08-508 27 226

Joacim Nylander
Projektledare, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 533

Elisabeth Lindvall
Kommunikatör, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 580