Telefonplan

Utvecklingen av Telefonplan innebär cirka 5 400 nya bostäder, lokaler för verksamheter, förskoleavdelningar och utveckling av offentliga rum som torg och kvartersparker.

Området kring Telefonplan har en unik identitet i Stockholm och en speciell historia knuten till LM Ericssons verksamhet. Befintliga kreativa verksamheter och en positiv utveckling innebär att Telefonplan har en viktig roll i staden och även nationellt. Pågående utveckling inom de fyra kvarteren Designens hus, The Brick, Metronomen och Centrala Telefonplan kommer att innebära cirka 5 400 nya bostäder, lokaler för verksamheter, förskoleavdelningar och utveckling av offentliga rum som torg och kvartersparker.

Stockholm växer och staden behöver planera för nya bostäder, parker, infrastruktur och arbetsplatser. Det innebär att många intressen ska samspela på en alltmer begränsad yta. Området runt Telefonplan har de senaste tio åren genomgått stora förändringar. Från att främst präglats av LM Ericssons verksamheter har områdets karaktär och innehåll förändrats i och med Konstfacks etablering. Flera stora och små verksamheter har sedan dess etablerat sig i området. Ett stort antal nya bostäder har byggts, varav flera omfattar ombyggnad av tidigare verksamhets- eller kontorslokaler. De nya projekten runt Telefonplan ska ta tillvara och utveckla områdets unika identitet.

Flygvy över området med ny bebyggelse utritad, fotomontage. — Visionsbild för Telefonplan. Illustration: White Arkitekter.

Byggaktörer

JM AB, Vasakronan, Einar Mattsson, SSM Bygg & Fastighets AB, Stena Fastigheter, HSB, Alm Equity och Stockholms stad.

Telefonplans historia

Telefonplan är en av stadens mest värdefulla industrihistoriska kulturmiljöer. Västberga–Hökmossens småstugeområde väster om Telefonplan byggdes ut under 1940-talet. Området har mycket god tillgänglighet både för biltrafik och kollektivtrafikresenärer. Ett förslag till stadsplan för Midsommarkransen gjordes av P-O Hallman. Planen hade stora likheter med andra av Hallmans planer som till exempel Enskede och Rödabergsområdet. 1907 påbörjades exploateringen av Midsommarkransen. Hallmans plan kom aldrig att förverkligas men 1909 gjordes en plan av Niklas Gellerstedt för en begränsad del av området. Gatunätet är snarlikt det från Hallmans förslag och bygger sannolikt på hans idé.

Vid 1920-talets slut inköpte LM Ericsson ett markområde i Midsommarkransen för att anlägga en ny fabrik. Fabriken stod färdig 1941 och var uppförd enligt moderna funktionalistiska principer. Arkitekt var Ture Wennerholm. Intill L M Ericssons nya fabrik uppfördes 1939-46 bostäder i den så kallade LM-staden.

Karakteristiskt för området är de putsade ganska korta lamellhusen i tre våningar med flacka pulpettak. Ericsons fabrik och bostäderna i LM-staden är av riksintresse för kulturminnesvården. Anläggningen finns med på riksantikvarieämbetets lista över landets tolv viktigaste industriminnen.

De kulturhistoriska värdena i kvarter Tvålflingan består i de bevarade tegelbyggnaderna som speglar kvarterets industriella utveckling från tidigt snickeri och småindustri till mer storskalig tvättmedelsindustri.

På fastigheten Timotejen 17 startades 1912 det kooperativt ägda AB Radius som tillverkade Primuskök. Byggnaderna utgör en samlad industrimiljö med omsorgsfullt utförda byggnader med en kulturhistoriskt intressant tillkomsthistoria.

Timotejen 19 präglas av de stora byggnaderna mot E4:an från 1968, ritade för Ericsson. Mot Tellusborgsvägen finns småskalig industribebyggelse från 1900-talets första hälft.